Nu sitter jag här igen. Med ångest för att jag inte lyckas klara uppgifterna. Egentligen borde det väl bara vara att ta itu med dem men ångesten växer. Jag vill inte misslyckas. Jag vill inte läsa upp mina alster och känna att det jag har skrivit är sämst, sämst av alla. Så får jag stå där med skammen. Jag vill inte jämföra mig med andra, jag vill inte, vill inte, vill inte.... känner mig liten.