Ibland känns det som om livet är ungefär som ett kortdistanslopp. Det viktigaste är starten. Får du en dålig start måste du kompensera det med att kämpa jävligt mycket hårdare för att ta dig dit du vill.

Sen behöver man ju inte se livet som en tävling heller. Jag själv är nog ingen utpräglad tävlingsmänniska. Egentligen spelar det ingen roll om man har de flashigaste prylarna, eller fetaste villan men det finns ändå saker som jag tycker borde vara varje människas rätt.

1. Bostad, tak över huvudet borde vara en okränkbar rättighet. Men så är inte fallet i dagens välfärdssverige

2. Jobb, jo det borde vara en rättighet att kunna få ha ett arbete. Ingen skulle behöva vara tacksam över att överhuvutaget få jobba. Det är fel och det är sjukt. Dessutom borde alla ha rätten att ha ett arbete som de trivs med.

3. gratis sjukvård, tandvård och utbildning. Än så länge är utbildningen fri i Sverige, men snart införs väl avgifter på högskolan och CSN bortrationaliseras...

Och jo, jag är medveten om att jag är priviligierad som får bo i ett land där det åtminstone finns ganska mycket trygghet och ett säkerhetsnät som tar emot en om man faller (även om det blir allt glesare mellan maskorna) ovanstående punkter borde självklart gälla i hela världen.

Men att vi på många områden har det bättre här än i tredje världen betyder ju inte att vi måste vara nöjda med hur saker och ting ser ut. Västvärlden känns ibland som en alltför sjuk plats för att man överhuvudtaget ska kunna stå ut, men vad gör man?