...eller tja, hatar och hatar, jag tycker iallafall väldigt illa om dem. Särskilt i grupp.

I fredags när jag var ute på min mardrömspostrunda (i snömodd och isisgt väglag) gick det förbi tre killar, en stund efter att de passerat känner jag *blaff* och mitt i postväskan ligger en stor snöboll.
Vad gör jag?
Ingenting.
Jag kunde inte gärna släppa cykeln och springa efter dem och att skrika och skälla på dem hade inte gjort nån skillnad, då hade jag säkert överösts av fler snöbollar.
Men jag blev så arg så arg och fortfarande när jag tänker på det blir jag förbannad.

Sen igår stod det några av samma sort och kastade snöbollar på alla bussar som åkte förbi på vägen utanför vårt hus och jag kände verkligen en stark olustkänsla bara av att gå förbi på andra sidan vägen.

Jag tror att min aversion mot tonårspojkar kanske liknar den folk med hundskräck känner. Helst tycker jag att de borde låsas in nånstans...

Fast det värsta är väl sorten som aldrig växer upp utan fortsätter vara tonårspojkar långt upp i trettioårsåldern *ryser*
De där som inte kan prata ordentligt utan måste bröla i grupp. Som kommer med sexistiska kommentarer och som kallar andra män med lite stil för bögar (och menar det som något nedsättande).

Tonårspojke är alltså inte en ålder, det är en mental rubbning