Jag är helt jävla deprimerad. Väntar egentligen på att en arbetslös gubbe ska ringa så jag kan ställa min dumma lilla fråga. Det är ju helt fantastiskt svårt att få tag på nån arbetslös som vill vara med i tidningen. Men det är ju klart, jag skulle inte heller vilja skylta med att jag är arbetslös i tidningen liksom. Men ändå...

Mitt hjärta hoppar upp i halsgopen varje gång redaktionssekreteraren går förbi och knäpper stressat med sin penna. Jag håller tummarna för att han går förbi och inte sticker in huvudet och frågar "hur går det med de arbetslösa, det kan väl inte vara så svårt att hitta en arbetslös?".
Och eftersom jag inte har nåt annat för mig borde det väl inte vara så svårt men jag har ju ringt runt hela dan och bara hittat två personer. Den ena ville jättegärna svara på frågor men när vi var färdiga kom det fram att hon ABSOLUT inte ville vara med i tidningen... eh nähä? vad säger man.

Jag har verkligen försökt erbjuda mina tjänster till alla här på redaktionen men det verkar inte vara nån som behöver hjälp med nånting, så jag får sitta här och passa telefonen i hopp om att gubben ringer. Men han kommer inte ringa. Och jag har redan ringt tre gånger så jag vågar inte ringa igen, han skulle ju höra av sig när han var klar med vad det nu var han höll på med...

Jag vill bara gå hem och vakna upp med en dödlig sjukdom så jag slipper komma hit imorgon och sitta här och inte göra ett skit en dag till.... fan vad tråkigt jag har *suck*