Trötter

Ah, åh, stånk, stön!
Är det såhär det kommer kännas varje dag fram till semestern? Eller vänjer man sig?
De sista två timmarna på jobbet sniglade sig fram och jag hade kunnat döda för en kaffe.
Nu dricker jag kaffe och är döende.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0