Deprimerad
Först missfall, sen arbetslös och snart har vi huslån upp över öronen. Iofs är det jag själv som har satt mig i situationen så jag har ingen annan att skylla på. Än min egen förbannade dumhet.
Jag borde aldrig ha slutat jobba på posten.
Man säger inte upp ett fast jobb för att plugga till något som trehundratusen andra också vill göra. Särskilt inte om man inte är tävlingsmänniska.
Man ska göra det man är född till helt enkelt. Inte för att jag vet vad jag är född till men jag antar att ett yrke med låga krav och låg inkomst skulle passa mig. Nu har jag tyvärr inte lyxen att välja. Studielånen måste ju betalas tillbaka också.
Jag förstår att det kan kännas motigt. Men snart kommer solen (solterapi=mycket bra för humöret) och du ska se att det snart vänder. Rätt vad det är så står du där höggravid med toppjobbet! (Lånen är lite svårare att lösa). Kram på dig vännen!
Vad är det för ngt som trehundratusen andra har som yrke som du vill plugga till? *nyfiken*. Hoppas du slipper ur deppet snart. Ha de!
Stina:
Jag hoppas på en vändning (men jag är otålig!)
Helen:
Jag är färdigutbildad journalist, och ser framför mig en karriär med vikariat och tidsbegränsade anställningar, utlasning och Gud vet vad. Kanske ett fast jobb vid 40?
Jag är nog född till bondmora, det syns på hela min kropp och min i grunden konservativa läggning (den har jag dock motarbetat rätt bra). Men det struntar jag i.
Jag är bra på ord. Och du är bra på att skriva, denna blogg är beviset.
Annacapy:
jo, jag är bra på att skiriva. Men det handlar nog mer om vilket liv jag skule vilja ha. Jag vet inte om jag skulle stå ut med att söka nytt jobb VARJE år eller halvår de närmaste 10 åren. Jag vill ha trygghet. Ett bondkök kanske och 5 ungar?
just started reborning and just hooked on as much info as poss; thank you