Liten och ettrig

Fler sossepappor behövs verkligen.

Hur kan det komma sig att Kultiration spelar på mosebacke samma helg som vi är barnfria?
jag blir så glad så glad att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Nu går jag och hämtar lilla gosetrollet på dagis (orkar inte plugga mer)

Plötsligt känner jag mig ganska träffad av det Fredrik Strage skrev om URF i somras (debatterades högljutt på skawars minsann).

" Många av de här människorna går inte ut så mycket. De stannar hemma och röker på och gökar." I en subkultur som hyllar fruktbarhet och Moder Jord blir en graviditet den ultimata accessoaren

Jag går inte ut så mycket utan stannar hellre hemma, röker inte på iofs men gökar gärna... det är bara dreadsen och gräset som fattas ;-)
Ska bara intala älsklingen om att graviditet är den ultimata accessoaren också, lättare sagt än gjort.

Bror kommer inte till helgen, lika bra det för att hitta på nåt kul att göra för en som är under 20 verkar skitsvårt.
Då slipper jag bege mig ut bland folk alltså. Fast helgen efter kanske det kan hittas på nåt kul, nåt mer kul än tapetsering alltså.  kanske kan dra med älsklingen på rub-a-dub? Det skulle han gilla.

Nu funkar det tydligen att blogga igen. Men jag är sur för att mitt långa inlägg tidigare bara försvann och jag orkar inte klaga sådär tungt igen så jag skiter i det.
Bäst att fortsätta plugga då.
Lyssnar på Randy

Oj, oj.... MIn bror som är 19 ska komma hit och hälsa på. Kul, kul, det är bara ett problem. Han vill säkert att vi ska gå ut och parta loss.
Men vart tar man sin 19:årige bror om man vill parta loss i stockholm. Det var så länge sen jag var under 20 att jag inte har nån som helst koll på åldersgränser.
Det andra problemet är att jag går ut så sällan att jag inte har en aning om vart man ska gå. Det bästa vore om det var nån sjysst spelning eller så nånstans. Livemusik klarar jag av.
Klubbliv, nja. Jag har en förmåga att känna mig obekväm. Gillar inte att strutta runt i för små kläder och frysa i nån kö. Gillar inte heller att prata med obekanta människor som inte skulle pratat med en om det inte var för att de var stupfulla och småkåta *ryser*
Jag skulle vilja gå till nåt ställe där man kan visa sig i sneakers och osminkad. Finns det? Gärna där det serveras (väldigt) billig öl och spelas grymt bra musik.
Kom med förslag, jag är smått desperat!

När man tentapluggar underlättar det om man är klädd i bekväma kläder. Ett par tajta jeans är inte gjorda för att sitta med i en tyst läsesal timme ut och timme in. Således:

Upptill: gröna paljettlinnet H&M (det är alltså bara paljetter längst upp) grå mjuk urtvättad munkis från tidernas begynnelse
Nedtill: Mina gröna armybyxor strl L som jag köpte när jag var nybliven tjock mamma (tur att det finns skärp) jättestora men otroligt sköna!
På fötterna: lila strumpor och sedan gröna/rosa sneakers
Övrigt: Får bli röda skidjackan idag (inte så kallt) inget smink och håret i tofs

Den här blommiga tapeten var också väldigt snygg! Lite lagom retro sådär

Det är kul att kolla tapeter, det här hittade jag på midbecs site:

"Skall ditt hem andas klass och kvalitet? Titta då efter Invito som har tapeter med djup och lyster i härliga färger, både med mönster och helt enfärgade. Kollektionen är i en smidig ”SÄTT LÄTT” kvalitet som gör den mycket lätt att använda."
(miljö +5)

Den här från boråstapeter är också snygg, guld, guldigare, guldigast!

Den här från sandberg gillar jag, men svart är nog lite väl mörkt för sovrummet, kanske den finns i brunt elelr vinrött?

Idag tänkte vi åka och kolla lite tapeter till sovrum och vardagsrum.
Tänk att det ska vara så svårt. När det finns tusentals tapeter att välja mellan hittar man ändå inte den där wow-tapeten som skriker: Ta mig, ta mig, jag passar i ert sovrum!
Ska kolla runt lite och se om jag blir inspirerad

Jag ska nog låta min tredelade artikelserie handla om mediernas behandling av F!, det lär jag ju få skit för men det skiter jag i. Jag vill göra nåt jag är intresserad av. Och F! har ju ganska uppenbart behandlats väldigt ensidigt i medierna.
Nu ska jag bara komma på vilka jag vill intervjua och vilken vinkel (ha ha) jag ska ha på det hela...

Kannan till kaffebryggaren är i diskmaskinen (glömde förstås att sätta på den i går) och jag är så sugen på kaffe!
Om man räknar i vintertid blev jag väl väckt kl 5 i morse. Men ärligt talat gör det inte så mycket när man blir väckt av pussar och kramar och får ligga bredvid ett varmt mjukt litet barn som säger:
- Mamma. äskar dig!

Det blir nog ett par såna här skor eller liknande, får krama älsklingen riktigt mycket så han köper ett par för jag är pank redan.... kul med CSN (not!)

Inte!
Dagen började med att jag lyckades låsa mig ute när jag gick med lillan till dagis. Som tur var hade jag både busskort och mobiltelefon med mig så jag fick ta bussen till Tyresö och hämta älsklingens nycklar. Svinkallt så in i helvete var det och självklart fanns ingen tidtabell för hur bussen gick så jag var tvungen att stå och huttra i 20 minuter (!) innan bussen dök upp.
Väl framme försökte jag ringa men fick inget svar (hans mobilbatteri var slut...såklart) så jag gick till jobbet och frågade efter honom, då var han inte där! Hade gått ut för att köpa en macka eller nåt. Så jag väntade, och väntade....och väntade...i 20 minuter till.
Till slut dök han upp, då hade han stått vid busshållplatsen och väntat på mig, men vi tog olika vägar så vi gick om varann....såklart.
Till slut fick jag iallafall nycklarna och kunde ta bussen hem igen. Nu känner jag mig helt stlefrusen och funderar på att köpa mig ett par riktigt varma vinterdojjor *brrr*

Bra ord för att beskriva dagens utstyrsel. Min känsla för stil verkar totalt ha försvunnit... jag kanske borde ta det lite lugnt ha ha!

Upptill: skum gul/orange/svart tisha med suddigt tryck (ser ut som obskyr reggaegrupp på), ovanpå en gammal röd träningsjacka med noppor i bästa ung-vänster stil
Nedtill: mina älskade cheap monday jeans, inget ont om dem
På fötterna: ljusrosa strumpor från H&M, senare ett par mörkbruna platta boots-aktiga saker
Övrigt: när jag går ut tänker jag ta på mig gammal militärgrön rock-sak, till detta pashminasjalen jag fick av min mamma (very chic) den är varm och skön
Smink och sånt går bort, det blir så kladdigt och äckligt när det regnar

Gissar att jag ser mer ut som en baglady en boho-chic men det kan jag nog leva med. Egentligen hade jag velat gå och lufsa i mina grå tränignsbrallor hela dan men så modig är jag inte, förresten sparar jag dem för hemmabruk, det vore ju onödigt att slita ut dem i onödan

I min Mp3 spelare lägger jag in lite Sizzla och Barington Levy

Darkangel använder sig av ett skojigt begrepp - moddar. Det är moderater hon menar.
Fast jag tycker att det är lite missvisande. Jag tänker på mods med snygga kläder och sjysst musiksmak.

Jag tror inte att moderater har speciellt bra musiksmak. De lyssnar nog mest på klassiskt, på sin höjd lite jazz när de ska festa till det (nä jag har inga fördomar! ) jag gillar iofs jazz också men jag tror inte att de lyssnar på Thelonius Monk, snarare vad heter hon Ravi Shankars dotter? *tänka* Norah Jones!

Fast visst vore det coolt om Carl Bildt var lite punk längst inne i själen? han kanske har ett hemligt (ljudisolerat) rum i sin östermalmsvåning där han stänger in sig och lyssnar på sex pistols på nätterna.... vilket scoop

Jag har dock rätt svårt att tänka mig att Fredrik Reinfelt lyssnar på the who, det kan han helt enkelt inte göra, för mig är han och kommer alltid vara den ledsna hötorgsclownen.

Vad skönt att kunna äta frukost i lugn och ro, inte behöva stressa iväg till bussen....
Idag är första dan på länge som jag faktiskt äter (eller funderar på att göra det iallafall) frukost. Mina frukostvanor har varit riktigt bedrövliga den senaste veckan men hur lätt är det när man är trött, ska lämna på dagis och direkt efter springa till bussen? Inte har jag någon aptit heller så att slänga i sig lite fil eller nåt skulle fungera som värsta kräkmedlet.
Egentligen var det väl meningen att jag skulle simma lite idag men jag orkar inte. Ska ta tag i det i morgon istället.
Nu ska jag slänga in en tvätt i maskinen så jag får nåt vettigt gjort innan jag åker iväg.

Jag hinner aldrig skriva här längre.
Hinner inte träna heller, men snart, snart. 
I morgon ska vi träffas och gå igenom artiklarna, sen är den uppgiften klar. Sen ska jag bara skriva ihop SODA intervjun och sen är ångesten över. Nästan iallafall. Vi har ju tenta om en vecka *förtränga rejält* och en till uppgift som ska lämnas in dan efter men det går nog bra *lallar*

I vilket fall som helst träffade vi en trevlig dam idag. VDn för UR, det var nog den mest genomtrevliga människa jag har mött på länge. Och hon verkade nöjd med intervjun för hon sa att hon mycket hellre träffade unga journalistikstuderande tjejer än gamla grå gubbar. Ha ha

Drar en filt över huvudet och upphör att existera.
Så känns det.
Jag har inte kommit nånstans. Deadline är på torsdag och det kommer inte bli något av det här.
Jag orkar inte mer nu, jag skiter i det. Jag har ingen lust med det här. Så nu åker jag hem och tar ett varmt bad och låtsas att jag inte har nåt att bry mig om.

Jag gillar inte att prata i telefon med folk jag inte känner.
Trodde jag hade gjort mig av  med den fobin för längesen, jag har inte längre några problem med att ringa och boka tågbiljetter, beställa pizza (till och med specialvarianter som inte finns), bråka med försäkringskassan eller anmäla sjukt barn på dagis.
Men att göra intervjuer på telefon med folk som själva arbetar med att intervjua människor och som troligtvis gör det 100 gånger bättre än jag själv. Det är ångestframkallande, väldigt.
min grupp har inte dykt upp än och snart måste jag ta tag i mig själv och ringa människan. Jag vill itne men jag måste. Kräkvarning!

Hoppsan!
Efter hundra missöden och fem bedrövelser får jag plötsligt tag på folk och nu har jag visst tre intervjuer inbokade hux flux. Synd att jag har så lite tid bara *sucka*.
Ja ja bara jag gör nåt så spelar det ingen roll om det blir bra eller inte (intalar jag mig iallafall)
Varför kan jag inte göra nåt om jag inte har en blåslampa i röven?

Åh, vad bra att A finns. Idag lyste hon upp min dag lite. Hon berättade nämligen att hon hade tänkt läsa C-kursen (nästa termin) på Stockholms universitet istället för Södertörn.
Varför har inte jag kommit på den idén?
Iallafall så tänkte jag att det var kört för min del eftersom ansökningstiden för vårens kurser gått ut men tydligen är det bara att komma dit i januari och registrera sig så länge man har läst A och B kursen.
Så skönt!
Det kanske kan motivera mig till fortsatta studier, att plugga på ett riktigt universitet istället för på skämthögskolan där inga krav ställs öht.
Nu ska jag sätta mig och skriva några jobbansökningar.
Over and out

Det bästa med onsdagar är att det är Lost på TV. Kan inte bärga mig.
Idag ska jag ta tag i det där som ligger och skaver på samvetet.

* Ringa L om intervju
* Skriva synopsis
* Plugga som fan! Vi har ju tenta om en vecka *ångest*

Egentligen borde jag ringa Kunskapskanalen också... måste egentligen göra det. Väntar på att nån annan i min grupp ska ta tag i det där.

Åååååh. jag vill inte!
Jag vill inte hålla på och armbåga mig fram bland högar av ambitiösa ungdomar utan familj eller andra grejer att ta ansvar för.
Jag vill inte tacksamt ta emot vilket osäkert skit-vick som helst.
Jag vill inte brösta mig på stureplan och presentera mig som "journalist".
Jag vill inte förändra världen.
jag vill inte låtsas som om det jag gör har någon betydelse i det långa loppet fastän jag egentligen sitter och skriver ointressant skit om kungahuset.
Jag vill inte bli nån jävla Malou-von-fucking-sivers.
Jag vill inte verka intelektuell.
Jag vill inte köpa dyrt schampo och låtsas att mitt hår blir snyggare för det.
Jag vill inte jobba 12 timmar om dan.
Jag vill inte se ner på andra människor som "inte har koll"
Jag vill inte sitta i nån övervärderad jävla villa i Enskede
jag vill inte

Är hemma med lilla skruttan idag. Hon har haft ögoninflammation men den verkar vara över nu.
Tänkte att vi skulle gå på en låååång promenad sen i det vackra vädret. Tur att man har köpt ny varm jacka iallafall.
Sen ska jag ringa L om den där intervjun jag måste göra. Jag har skjutit upp det för länge eftersom jag absolut inte har lust med det.
Fler saker tänker jag inte planera in idag. Ska ta det lugnt och inte stressa upp mig för allt jag måste göra. Måste är ett fult ord.

Nu har jag uppdaterat min lista lite och lagt till några bloggar jag brukar läsa åtminstone rätt så regelbundet. Hoppas ni känner er hedrade ;-) egentligen är det för att jag ska hitta er lättare (om jag skulle få en blackout och glömma adressen)

Eller iallafall nära.
Taken på huset mittemot är helt vita av frost, fast härifrån ser det ut som snö.

Nu börjar den låååånga, kalla, obarmhärtiga vintern då man får gå omkring ständigt huttrande, blek och glåmig med röda frostskador på kinderna och nariga händer och bråka om vart man måste fira jul eller vart man inte vill fira jul, springa omkring i stekheta affärer och trängas med andra stressade människor som också har gått på myten om att den som köper mest julklappar i år vinner.

Jag ska tänka positivt.

så kan jag också tipsa om Rupie Edwards Ire feelings. Den som inte blir glad av den måste ha ett hjärta av sten. Enjoy!

vad glad jag blir!
I förrgår satt jag och lyssnade igenom lite musik (försökte städa i mapparna och flytta över till nya hårddisken) så hittade jag en helt underbar skiva med the modern lovers. Jag visste faktiskt inte att jag hade laddat hem den, men jag måste ha gjort det efter nåt musikbyråprogram om jonathan richman. I vilket fall som helst är den underbar och ska genast hamna bland mina favoriter.

Lite trött på bloggeriet
Lite trött på plugget
Lite trött på människor
Lite trött på mig själv

Fast jag känner att trycket är på väg att lätta. Jag kan göra vad jag vill, oavsett vad andra säger.
Har suttit och plitat ihop lite jobbansökningar till extrajobb. Vill inte sätta min fot på posten igen *urk* men ett extrajobb behövs.

ajabaja!
jag trodde det skulle vara en bra idé att ansa bikinilinjen lite. Det var det inte! Nu kliar det som fan och jag håller på att bli tokig. Vad gör man? jag kan ju inte gärna gå och klia mig i skrevet hela tiden.

Gissa vad som ligger och skvalpar i min mage.
Ett gäng rostade mackor med smör och jordgubbssylt.
Den här dagen är inte direkt ett under av nyttighet.

Dagens är enastående trist...
Upptill: vit top med farfarsknäppning (la redoute)
Nedtill: Mellanblå H&M jeans (som inte passar mig)
På fötterna: ljusrosa strumpor
Övrigt: oborstat hår i tofs, no make up

Combaten igår var riktigt skön och idag känner jag mig lite lagom mör. Ingen träningsvärk men det stramar lite. Måste komma ihåg hur sköööööönt det är att träna de där dagarna då jag helst vill krypa ner under en filt. *skriva upp*
Nu ska jag gå och simma.

Nu har jag bytt grupp för uppgiften vi ska göra.
Känns skönt men det var jobbigt eftersom jag var den andra som bytte och de nu bara är tre kvar.
Men, men i valet mellan att vara lojal och ingå i en grupp som inte fungerade och helt egoistiskt satsa på att försöka göra ett bra jobb väljer jag ego-vägen.
Jag kanske kan bli journalist trots all? Efter några års övning kommer jag kunna gå över lik utan att blinka.
Usch så hemsk jag känner mig.

Nä, det gör jag inte alls. jag känner mig lättad och glad över att få ingå i min nya grupp. Sådeså

Igår blev det städning av både toalett och kök, jätteskönt! Inte att städa förstås men efteråt.
Älsklingen fick sig en liten utskällning också, kanske inte helt förtjänat men min frustration över hur det såg ut var stor. Så han dammsög överallt och städade vardagsrummet och sovrummet. Sen kändes det mycket bättre.
Nu ska jag gå och simma och hoppas att den där tröttheten jag har dragits med ska gå över.
Over and out.

Jag är så trött så trött.
Men i morgon blir det simning iallafall.

började skriva 100 frågor så lyckades jag klicka bort mig efter typ 32, orkar verkligen inte göra om det så jag gör det kanske senare. D´oh!!

Nä jag lovar, det här ska inte bli nån modeblogg (det lämnar jag till de som kan) men för idag gör jag ett undantag.
En bild från nån modevisning (har inte så stor koll på modevisningar men det stod Galiano, är det designern eller?) som jag bara måste sprida vidare. Helt vanliga människor på catwalken lär väl inte höra till vanligheterna i den något twistade modevärlden så därför tycker jag att det förtjänar lite uppmärksamhet.
Lite intressant dock att någon kallade det för freakshow. När blev vanliga människor så konstiga att det kan ställas ut som avvikande? Intressant.
Kolla fler bilder här.

Det blev en krönika iallafall. Inte det bästa jag har gjort, verkligen inte, men att få i uppdrag att lyssna i två timmar på radio är ju för fan omöjligt när man har två människor hemma som slåss om ens uppmärksamhet. *sucka högt*. Ja ja nu har jag ju iallafall nåt att lämna in...

Den måste känna sig ensam och bortglömd nu. Får nog ta och köra lite spinning ikväll kanske?

Jag har till och med matchande tröja och stumpor idag *asg*
Upptill: petrolblå finstickad tröja (Lindex)
Nedtill: mörkblå cheap monday jeans
På fötterna: petrolblå strumpor (H&M)
Övrigt: inte iordning än

Nu: dricka kaffe
Sen: skynda till KB

har fortfarande inte skrivit krönikan. Lätt med en borrande sambo och tjatig dotter. Jag sitter nog inatt när de andra har gått och lagt sig. Jag vill ha lite lugn och ro!

Jag känner att jag sitter fast, och det finns ingen väg ut. Jag passar inte in i den riktiga världen eftersom jag har gjort allt i fel ordning.
Så här gör man.
1. Listar ut vad man vill göra med sitt liv
2. Börjar plugga (eller tar andra steg för att komma dit man vill)
3. Bygger upp en fungerande karriär (om det är det man vill satsa på)
4. Träffar någon och blir kär
5. Ser till att man har bra ekonomi
6. Skaffar barn
7. Tar hand om dem på heltid ett tag
8. Återgår till jobbet

Såhär gör jag:
1. Träffar pojke och blir kär
2. Skaffar barn (trots dålig ekonomi)
3. Kommer på vad jag inte vill göra med resten av mitt liv (jobba på posten)
4. Börjar plugga
5. Inser att jag fortfarande inte vet vad jag vill göra med mitt liv
6. Känner ångest för att jag inte räcker till nånstans

Usch, jag kan inte tänka positivt. Det är verkligen en brist jag har. Kanske den största eftersom samhället inte tolererar negativitet, att vara negativ är nästan som att vara pestsmittad.

Men allvarligt. När jag har pluggat klart och ska söka jobb, vem vill ha mig då?
Jämfört med mina yngre kursare som inte är beroende av en fast inkomst eller har någon familj att ta hänsyn till finns det nästan bara nackdelar att anställa mig.

Jag kan inte jobba 24 timmar om dygnet.
Jag kommer alltid sätta familjen framför jobbet.
Jag är i barnafödande ålder och har ett barn, stor risk att jag vill ha fler
Dessutom är jag ju kvinna och det vet man ju att det ligger i generna att inte vilja jobba

Kanske är det så... vad vet jag. Kanske är min negativitet helt oberättigad och bara min kropps sätt att få mig på andra tankar. Varför skulle jag kunna bidra med något viktigt?

Något annat än att föda barn förstås, det är ju viktigare än något annat även om man inte får vare sig betalning eller uppskattning för det.

Och då får jag ångest för att jag är så dålig på att vara mamma. Jag har inte medlemsskap i mammaklubben, känner mig osäker i en massa konstiga situationer som på föräldramöten till exempel. Kan inte undgå att tänka att jag bara spelar rollen som mamma och att jag snart kommer bli avslöjad.  Att någon kommer komma och ta mitt barn ifrån mig för att jag inte har rätt kompetens. Va fan, jag äger ju inte ens en enda barnbok, ingen bok om barnsjukdomar och ingen om föräldraskap. jag måste vara världens sämst utbildade förälder.

Så vad ska jag göra?
Livet som hemmamamma är otänkbart. Jag skulle bli tokig av att gå hemma hela dagarna och inte träffa vuxna människor och dessutom är jag nog ett väldigt dåligt hemmafruämne.

Slåss på arbetsmarknaden är också skrämmande. Jag vill inte slåss, jag är egentligen inte någon aggressiv person.
Sälja mig själv kan jag inte heller eftersom jag förvisso tycker att jag är bra på en massa saker men samtidigt inser att det finns massor med människor som gör saker lika bra eller till och med bättre än mig.

Dessutom vill jag ha ett jobb på mina villkor, med vettiga arbetstider, kanske inte ens heltid, och ändå en lön som går att överleva på.
Det går inte ihop. Arbetsmarknaden är uppbyggd för att vi ska trampa på varandra i jakten på bekräftelse. Den som inget jobb har han är inget värd...

Älsklingen håller på och sätter upp en skjutdörr i sovrummet. Trevligt initiativ (vi har varit utan dörr sedan vi satte in garderobsväggen) men jag kan inte hjälpa att jag tänker att det kommer bli ännu ett nästan-färdigt projekt som man tvingas leva med.
Men vad gör väl en list här och där? Det är ju helheten som är grejen.... just det.

Att jag skulle hämtat mina jeans hos skräddaren igår. Men nu har jag inga pengar kvar för att jag var tvungen att köpa dyra kursboken. Turr att jag har älsklingens visakort i fickan.
Nu ska jag gå till bageriet och köpa frukostbröd.
ta ta!

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle kunna lyssna sönder Moneybrothers to die alone men nu är det minsann inte långt därifrån.
Jag var ju i Halmstad förra helgen och i min (uråldriga) mp3 spelare finns bara plats för tre album. Jag hade lite bråttom innan jag skulle iväg så valet föll på Timbuktus senaste och två av Moneybrother. Glömde förstås ta med mig kabel så jag kunde inte byta musik hemma hos mina föräldrar, resultatet blev alltså att jag på tåget hela vägen ner och hela vägen hem lyssnade på dessa tre album. Med en liten övervikt på to die alone.
Den är fortfarande bra, annat kan jag inte säga, men jag känner att jag håller på och glida in i nån slags Moneybrother psykos och trots att jag inte har min mp3 på mig så tycker jag mig höra stråkar och tromboner i bakgrunden när jag traskar omkring i skolan. Creepy.
Dags för avgiftning tror jag...

På sista tiden har mina dagar sett ut såhär:
Pligg, plugg, plugg....läsa lite mer, oj oj deadline! Skriva, skriva, skriva.... kasta, skriva om, lämna in

Och så kommer de närmaste veckorna också se ut.
Fast jag klagar inte så mycket för det är jävligt kul.
Men till på måndag har vi en radiokrönika att skriva. När fan ska jag hinna lyssna på radion? Och än mindre skriva en krönika?

På måndag morgon ska jag träffa min grupp på KB och gå igenom granskningsuppgift. (Vi ska granska ett företag och skriva en artikelserie). På måndag eftermiddag har vi föreläsning.
På tisdag morgon har vi ännu mer föreläsning, sen ska det pluggas och granskas företag.
På onsdag morgon ska jag träffa min andra grupp och gå igenom seminareuppgifterna. På onsdag eftermiddag är det redaktionsmöte med kårtidningen.
På torsdag har vi ett seminarium att hålla i och på fredag blir det mer plugg och granskning. Skulle egentligen behöva jobba också för att få in lite pengar att leva på, det är ont om sådant.

Lägg sedan till lämning och hämtning av trotsigt barn på dagis, inhandling och lagning av mat så kan man ju undra när i helvete jag ska ha tid att träna! jag vill inte skippa träningen!
Prioriteringar är inte riktigt min starka sida känner jag.

Mmmm, det var längesen jag skrev nåt här.
har varit i Halmstad och hälsat på mor och far och småbröder (själv, utan familjen) så egentligen har jag massor mes grejer att blogga om men att blogga i efterhand känns liksom lite segt. Får se om jag gör ett försök senare.
Nu ska vi till banken och prata lån.
Sen blir det bodypump, tjoho!